Nu sitter jag här och klockan är snart fyra på morgonen.. Jag vet inte varför jag inte går och lägger mig, men jag antar att det har att göra med att jag är så rädd för duschen imorgon.. Min hud håller på att ta döden på mig just nu och jag vill verkligen bara... hoppa ner från ett stup satt jag slipper den här skiten. Skriker så fort jag går in i duschen och skriker tills jag går därifrån. Skriker när jag smörjer in mig och börjar grina för att det gör så ont. Ibland tänker jag att ingen människa kan ha det värre än mig än vad jag har med min hud? Skulle vara kul att träffa någon som har samma problem som mig och höra hur dom gör, vad dom tänker, hur dom mår. För min hud, den sänker mig totalt just nu i både självförtroende och humör. Skulle göra allt för att slippa det här och kunna gå ut i normala kläder när det är så varmt ute. Men jag antar att tjocka tröjor och långbyxor kommer vara mina bästa vänner ett tag till... Tyvärr.

Känns som om jag har så mycket jag skulle vilja skriva här, men jag vill samtidigt inte göra det. Jag vill inte skriva det här för att få någon slags uppmärksamhet, jag vill bara skriva av mig någonstans. Tror faktiskt inte det är många som vet att jag älskar att skriva, hur nördigt det än låter.. Vet inte hur många texter jag har på datorn som jag själv har suttit och skrivit när något har varit jobbigt eller underbart.  Jag vet inte vilka som läser den här dumma bloggen om mig och mitt konstiga liv, därför vill jag inte öppna upp mig totalt heller. Men det är något som sitter fast inuti mig som jag bara vill få ut ur mig och slippa bära på.. Undrar om jag är en sån människa som kanske tänker på tok för mycket? Det tror jag.

Ska nog tänka för mig själv nu istället för att öpnna mig här. Det blir bara fel och det känns fan inte rätt att göra det.
Men vad är rätt egentligen av allt man gör eller säger? 

Tror för övrigt att jag aldrig har skrivit något såhär seriöst öppet i min blogg som annars är så oseriös.
Men någon gång får jag faktiskt också vara seriös.. Hoppas jag.